Lagom till 2:a adventshelgen ;))

God fredagsnatt alla söta!

Till slut så hittade jag, i morse, lite pysseltid att ägna åt min adventsstake som jag fick idé om då jag hittade dessa vackra sifferskyltar hos Viola. Är inte helnöjd men ska snegla på den några dagar och se vad jag kan komma på...

Sitter faktiskt på jobbet och skriver detta inlägg, det är inte så illa som det verkar men vi har ju inga egentliga raster så då får man ta sig en liten stund i fred ibland. Och nu efter en intensiv eftermiddag i köket och sen riktigt god mat, ut en sväng på stan med ett par av killarna så passar det bra att pausa lite ;))


Det har varit en av de där sällsynta kvällarna här - med nåt slags "flow" - svårt att säga vad det beror på men då och då verkar allt bara vara i fas, alla har en hyfsat bra dag och alla bara trivs och känner att livet är rätt okej iaf. Och det är så härligt att vara på plats när denna stämning infinner sig!

Som "krydda på moset" fick jag dessutom ett så roligt och upplyftande meddelande igår. En tidigare klient som jag fick en speciellt bra kontakt med under min första tid som grön och vickande behandlingsassistent och som jag sporadiskt haft kontakt med efter hans "muck" blev i tisdags pappa! Så nu är den drömbild som denne fd. missbrukande gängmedlemmen hade som sporre att bryta upp från det gamla invanda livet, ta hand om sig själv och sitt liv, ha ett svenssonliv med vovve volvo villa fullbordad - efter ett aktansvärt, hederligt slitjobb och en hel del motgångar på vägen. En solskenshistoria som är så kul att få ta del av och som gör att jag känner det väl värt att lägga alla dessa arbetstimmar med tjatågnat varvat med mysstunder och samtal om vad som egentligen är värdefullt i livet...

Nu är det gott att vila en stund i natten med hundarna, ett glas vin och veta att imorgon väntar årets höjdpunkt samt att jag på bussen hem under stjärnorna har planerat, skrivit listor och känner mig förberedd och förväntansfull - precis så som det ska vara i adventstider.

Kvällskram till er alla från Allis

Jippie, Jippie, Tjohoo!!

Jag vann!!

Igen - november är ju min turmånad ju!! Det hade jag ingen aning om ;))

Jag har haft den stora turen att vinna denna fina skylt hos underbara Viola med bloggen Violas Romantiska Hem.

Vilken kick, nu kommer jag att trallade och sprudlande glad åka iväg på mitt sista kvällspass för denna vecka som nyss kändes lite motigt - där ser man ;)) Och på den sega bussresan hem genom natten ska jag fundera på var jag ska hänga den...

Ha en härlig fredag kära ni!

Kram Allis

Det kom ett mail & Personlig coach

Efter mitt lite deppiga inlägg på bloggen förra veckan, då ni alla gjorde mig så glad med era tips och uppiggande kommentarer, så kom det ett mail från bloggvännen med sin fina blogg Färgtrappan. Tänk vad glad man kan bli när någon tar sig tid att skriva ett gulligt mail helt utan att egentligen behöva göra det! Sådan omtanke är väl den allra bästa ändå?

Jag har försökt att ha både hennes och era andras råd i tankarna denna veckan så därför har det blivit ganska kravlösa dagar, förutom lite jobb då, med långa skogspromenader, mycket mys med mina älsklingar, härliga tjatterstunder med vänner och ett par fyllda svampkorgar. Just detta med att strosa runt, helt planlöst, i skogen och leta svamp är för mig avkoppling på hög nivå: Hjärnan får total vila, kroppen får motion och massor av frisk luft och själen får ro - helt underbart!

Att det ska vara så svårt att ta sig tid för sig själv och ägna sig åt sånt som man mår bra av?!

Helgen i Köpenhamn var ju nåt alldeles särskilt också så klart ;)) Jag är ju och förblir en globetrotter och hur bra jag än trivs hemma så måste jag bara få komma iväg ibland för att se och upptäcka annat än det vardagliga och för att tanka på ny inspiration och lust. Tur att Herr Larsson känner mig så bra och inser när det är dags att packa väskorna ;))

För er som inte känner till Stefan Pettersson så kan jag starkt rekommendera hans hemsida och även hans nyhetsbrev som kommer lite då och då och där han förmedlar riktigt bra tips och tänkvärdheter för att coacha sig själv. Härom dan kom ett sådant mail som kändes som direkt riktat till mig :D

Rubriken var "Men motivationen kommer ju inte?!" och, helt kortfattat så, handlade det om att vi ofta går runt och väntar på att motivationen/inspirationen ska komma farandes helt plötsligt men att det ju oftast inte funkar på det viset utan att det bara är att sätta igång med vad det nu är som ska göras och när man väl är igång så rullar det på... Så sant, så sant! Och detta resulterade i att jag äntligen fick gjort min storstädning här hemma som jag dragit på och våndats över ju smutsigare det blev - och när jag väl var igång så gick det som en dans och var härligt tillfredställande att se hur dammråttorna rök ;))

Lyckades bara lägga upp en bild idag, vete sjutton var de andra tar vägen men jag får väl visa lite resebilder och skogsfoton senare då då...

Nu ska jag leta fram min svampbok och kolla vad det är för soppar som vi hittade idag ;))

Ha en härlig fredag mina kära bloggvänner!

Kram Allis

Santiago de Compostela del 2

Den berömda surfstranden i San Sebastian

Bara vår 5 dagars bilresa ner igenom Europa var ett upplevelse i sig eftersom ingen av oss tidigare varit ute på liknande äventyr. Vi bestämde oss för att ta vara på dessa dagar och inte stressa de 320 milen utan att vi även skulle se oss omkring lite och därför valde vi att ta oss från Tyskland genom både Holland och Belgien innan vi hamnade i Frankrike och där tog sikte mot spanska gränsen strax söder om Bordaux.

Deventer, Holland, blev vårt mål för andra övernattningen och även om vi visste om att en del saker är "annorlunda" där så blev vi iaf smått chockade då huvudgatan in mot centrum i denna lilla pittoreska stad visade sig vara "horgatan" kantad med skyltfönster fyllda av kvinnor i alla dess färger och som mest iklädda minimala bikinis som satt i "lockande" poser och läste tidningen i väntan på kunder. Helt ofattbart för oss (som vi upptäckte då....) pryda svenskar!! Vi lyckades ju dessutom att, i vårt letande efter hotellet, hamna på den gatan ett par gånger till och så här efteråt kan jag ju ångra att jag inte fotade för det är obeskrivbart, men där på plats kändes det helt omöjligt ;))

Så vid minnet av detta land dyker ständigt denna gata och dessa kvinnor upp, nån kanal med pråm på såg vi väl också men inte en enda väderkvarn eller tulpan..... ;))

Belgien är ju så pass litet att det inte tog så lång stund att passera, minnet därifrån är vår avstickare till Waterloo för att äta lunch och titta på monumentet till minne av Napoleons slag/nederlag där. Trevlig liten by, storslaget monument men inte så mycket mer, tyckte vi.

Efter att ha passerat gränsen in i Frankrike blev vi mer och mer nervösa ju närmare Paris vi kom eftersom vi bara hört om hur urjobbig trafiken är i och runt denna enorma stad. Helst ville vi köra en omväg för att slippa fransmännens huvudstad men se de går inte - Paris är en knutpunkt av alla vägar i norra Frankrike så oavsett vart du ska så måste du ta dig förbi där. Alla skräckhistorier vi fått höra om hur folk hamnat så fel att de kört runt hela nätter innan de hitta rätt, fastnat i 6 -filiga rondeller utan att kunna ta sig ut igen m.m. välde fram ju närmare vi kom... Och som alltid när man målar f*n på väggen så var det ingenting - bra skyltat från början till slut, även om det var många filer i bredd så var det inga problem att i god tid byta till rätt fil och vi körde bara fel en gång vilket vi rättade till snabbt och lätt vid nästa mot. Och även om vi såg Eifeltornet på långt håll så var vi inte alls sugna på att åka in mot centrum utan tog oss förbi och fortsatte söder ut, hamnade istället i Orleans som var betydligt mindre och lugnare.

Vägen sydväst ner igenom Frankrike bjöd på enorma, och nu menar jag enorma fält och åkrar (Skaraslätten är en liten plätt i jämförelse ;)) och insprängt där emellan låg små idylliska byar med ålderdomliga stenhus och med kyrkan mitt i, oftast vid ett stensatt torg med små uteserveringar där de äldre samlats för att dricka kaffe, röka och läsa tidningen medan senaste nytt avhandlades under skuggan av uråldriga träd.

Nån gång i framtiden kommer det att bli några semesterveckor till att utforska dessa trakter mer noggrant och med att låta oss känna på atmostfären och lugnet här.

På minussidan under de få dagar vi tillbringade detta land hamnar rastplatsernas vidriga toaletter som var helt omöjliga att använda, de skyhöga vägavgifterna samt fransmännens besynnerliga (hotell)frukostar med sockrade franskbrödskivor att rosta med enbart kaffe och supersöta marmelader till - inget för oss rågbrödsälskande svenskar.... Däremot förvånades vi av att fördomen att fransmän ogärna pratar engelska kom på skam - de gjorde de visst det och helt utan "trug", som tur var för oss som knappt sagt en franskt ord sen skoltiden och även om vi hade försökt så är det tveksamt om de fattat någonting...

Då vi närmade oss gränsen och såg Pyreneérna avteckna sig i fjärran visade bilens termometer äntligen på sommarvärme efter att hela tiden fram tills nu inte överstigit 10 grader, varit mulet och till största delen duggregnat. Därav att inga foton blev så pass bra att de är idé att visa här.....

Några mil efter gränsen ligger den otroligt vackra staden San Sebastian och här var det återigen dags att leta reda på ett hotellrum och nu blev vi varse att vi hamnat i Spanien och även i Baskien! Det första, påtagliga beviset på att vi var i detta land som vi skulle bo i under minst ett år framöver var att det är helt omöjligt att hitta en restaurang som kunde stilla vår hunger före 20.30-21.00 på kvällen, de var stängda allihop - vi visste ju om detta med siesta och sena middagsvanor m.m. men hade nog ändå inte riktigt fattat grejen så vi åt våra första tapas (pinchos) på en bar i väntan på att staden skulle vakna till liv igen. Och att vi var i den autonoma provinsen Baskien gick inte heller det att undvika då de flesta skyltar i stan enbart var skrivna på detta totalt obegripliga språk - t.o.m. för att klara av en så enkel sak som att hur/var/när avlägga parkeringsvgift övergick vårt (hyfsat språkliga) förstånd och vi fick leta ett bra tag för att hitta någon som ville (?!) tala engelska/spanska och förklara hur det fungerade... Men oj! vad vi skrattade! Det var som att vara med i en kombination av en fars/dolda kameran...

Även om vi hade klarat att ta oss de 70 återstående milen utmed spanska norrkusten dagen efter så valde vi att njuta ytterligare en dag på resande fot för här var, och är, så otroligt vackert med havet och kusten på ena sidan och bergen en bit in i det gröna, böljande lanskapet på den andra. Absolut en ouppmärksammad pärla i Europa! Det blev många stopp på de vackraste utkiksplatserna innan vi slumpmässigt valde den lilla fiskebyn Ribeira strax innanför gränsen till Galicien och ett litet charmigt familjehotell nere i hamnen.

Det var en så otrolig och märklig känsla då vi dagen efter, för första gången rullade in i Santiago de Compostela - slutmålet för denna fantastiska resa samt för alla tusentals pigrimer som varje år vandrar hit och dessutom vår nya hemstad för minst ett år framöver. Lyckokänsla blandat med nyfikenhet och en pirrig magoro av "hur ska detta gå och vad!! har vi nu hittat på??? " enades vi om att intrycket var, denna soliga aprildag då vi för första gången insåg hur långt hemifrån vi verkligen var och att allt invant nu för lång tid framöver var ohjälpligt borta och till ingen som helst nytta......
För er som så önskar följer en fortsättning senare om de första dagarna och alla dess intryck och upplevelser. Tidigare inlägg hittar ni under etiketten Spanien.

Tack ni fina! för era uppiggande kommentarer - det känns redan bättre - och vet ni vad?? Min underbare Herr Larsson har fixat oss en ledig helg med hundvakt och allt så imorgon bär det av till (ytterligare) en av mina favoritstäder: KÖPENHAMN!!
Så nu ska här packas och fejas lite så det blir beboeligt för älsklingssonen och sötaste svärdottern ;))
Åhh vad det ska bli härligt att göra återbesök i de ljuvligaste secondhandaffärerna, strosa i Dyrehavsbakken och insupa den unika danska atmosfären - kanske i sällskap med en Tuborg och den lille en, Gammeldansk som är ett "måste" vid dessa tillfällen - men bara då ;))

Ha en härlig torsdag och var rädda om er!

Kram Allis