Helg!!

Hallelåja!

Såå skönt med ett par lediga dagar... fast det är lite läskigt vad tiden rusar iväg nu...

Veckan har varit, minst sagt, intensiv och kaotisk. Full fart på jobbet (min käraste kollega har varit på kurs) och i onsdags hände något som inte får hända!! För er som inte varit med från början kan jag bara helt kort berätta att sonens flickvän har en MS-liknande sjukdom som innebär ständig värk, muskler som blir allt svagare och därmed sitter mestadels i rullstol, finaste och otroligt positiva PiP kämpar tappert på med att, med stöd, gå det lilla som hon klarar... I onsdgs skulle hon äntligen få sin elrullstol, hennes arbetsterapeut kom med den och tillsammans skulle de prova ut, övningsköra och göra inställningar på den särskilt för PiP. Då hon ska flytta sig från vanliga stolen till elrullen, står upp och ska ta ett steg finns helt plötsligt inte det nödvändiga stödet för terapeuten har vänt sig om för att göra något annat... och PiP faller så illa i golvet att hon bryter lårbenet.... jag ska inte plåga er med hela den mardrömslika eftermiddag och kväll som följde efter detta tills hon väl låg i en säng på ortopedavdelningen på Mölndals sjukhus... eller om den framflyttade operationen som äntligen blev klar på torsdags kväll... eller det delvis taskiga bemötandet hon fått...

Jag säger bara "Fy ..."!! Sånt här får inte hända, och när det händer, måste det drabba någon som redan har det så svårt??!! Orättvist!

Efter mitt nattpass igår kunde jag iaf åka och besöka henne och det var såå skönt att själv få se och höra att hon mår så bra det nu går och att den otroligt positiva personen är sig lik!!

Här är länken till hennes blogg om någon har lust att läsa mer: www.nattstad.se/lillapip

Nu tänkte jag även passa på att presentera Mynta som verkar ha flyttat in här på Elmåsen :D

Som vanligt är det min dotter som har förbarmat sig över en omplacering som sen charmat oss och numera lever tillsammans med oss som om hon aldrig gjort annat!

Jag vet, jag hade nån konstig livskris/depression i vintras efter att vår älsklingsTotte lämnat oss och vintern var som mörkast och tristast men det är ju inte alldeles enkelt att leva utan djur när man (nästan) aldrig gjort det... det blir förfärligt tomt och tråkigt och hemmakär som jag är så märks det ju hela tiden! Och det är ändå ett kärt besvär at pyssla till det med tider, hundvakt m.m. för att det ska funka när vi jobbar långa dagar.

Hon är otroligt charmig, go och snäll men backar inte heller för att busa till det lite :D

Drygt 3 år och en lustig blandning av, lika delar, golden-labbe-flat-schäfer. Vi har mycket kvar att ta igen för att lära känna varandra ordentligt men det ska bli spännande och fast hon är så stor så tar hon förvånansvärt liten plats i sängen :D

Önskar er en riktigt skön sommarhelg!!

Kram Allis

ps. Ni missar väl inte utlottningen?! Klicka här och häng med! ds.