Torget i mitten av Area Central med butiker, resturanger, barer m.m. i gatuplan och första våningen, parkeringshus under jord och lägenheter i de fem övre våningarna.
Utsikt uppe på toppen i "vår" park, närmast nedanför ligger köpcentrat, Area Central som då det byggdes -95 var störst i Europa, och det är katedralens tornspiror som syns längst bort.
"Utsikt" från vår inglasade balkong ner i köpcentrat och som består av två kvadratiska huskroppar med en innegata emellan och ett stort utomhustorg i mitten.
Åt andra hållet mot hotellet och vår mataffär Alcampo, Spaniens motsvarighet till ICA Maxi.
Och brevid varje trappuppgång finns en mini-innergård där man ska hänga tvätten - det gäller att inte vara höjdrädd.....
...för det är alltså meningen att man ska hänga ut genom hallfönstret för att få upp tvätten!!Hej!
Ja, som ni märker så ligger inlägget om trettondagsaftonen på dagens datum men så får det bli när man bor i en avkrok med en av världens sämsta uppkopplingar, självklart så fungerade inte internet igår kväll när jag skrivit klart… Jaja, detta är bara en av alla ”nyheter” man får vänja sig vid när man väljer att bosätta sig i ett annat land, jag skulle kunna rada upp hur mycket annat annorlunda som helst; en del skrattretande, vissa sorgliga, några förbluffande och andra härliga! Men jag tror att jag tar en sak åt gången så kanske det inte blir så tjatigt.
Att bo i lägenhet (25 år sen sist) och dessutom på 6:e våningen ovanpå ett stort köpcentra är en upplevelse måste jag säga, något som vi nu gjort i nio månader med blandade känslor… Vår hund, som kom hit för 4 månader sedan, är ju van att bli utsläppt på tomten där hemma med jämna mellanrum men det går ju självklart inte här utan då blir det först hissen ner, sen över torget ute, därefter över torget inne och till slut över gatorna och äntligen framme vid parken och lite grönt gräs och buskar att göra det nödvändiga vid – är en annorlunda rutin flera gånger per dag.
Irriterande är att det aldrig är tyst! Att vi sedan har vår balkong över lekplatsen och alla plingande och tjongande makapärer som ungarna åker på gör ju inte ljudnivån bättre. Fascinerande är att oavsett tid på dygnet så är det alltid! folk som promenerar och tittar i skyltfönster, märkligast hittills var nog när jag gick ut med vår hund på nyårsnatten, klockan 02.30, och det står ett medelålders par och studerar ett skyltfönster med klockor och smycken mycket intresserat… På söndagarna är det stängt i alla butikerna men idag är det som tur är helgdag och så lugnt som det kan bli här och dessa ”tysta” dagar blir som små andningshål, särskilt efter alla dessa julhelger då det varit öppet varje dag och vissa dagar rent kaos både inne och utanför med allt folk och bilar. I söndags kväll, då vi kom hem från vår utflykt till havet, var det knappt att vi kom in i vårt underjordiska garage för alla bilar som stod i kö för att komma in i det fulla (!) p-huset där nere… Dessutom tror gallegerna att det hjälper att tuta hela tiden då…?...
Nu tror (och tycker) ni nog att jag klagar men detta är en upplevelse som allt annat här och det är samtidigt lite lyxigt att ha allt så nära; butiker, restauranger, caféer och barer. Dessutom har vi en härlig park alldeles strax bakom Area Central, som köpcentrat heter, med den bästa utsikten över staden, dit det också är precis lagom gångavstånd. En annan anledning till att vi valt att stanna här (så länge det handlar om ett år) är att lägenheterna är nya, fräscha och allt fungerar. Så här i efterhand är jag glad, ändå, att vi hamnade här – bara tanken på en massa strul i något gammalt och slitet med vår dåliga spanska då vi kom hit får mig att bli trött. Vi har hört en del skräckhistorier om lägenheter utan värme, sunkiga toaletter, trasiga tvättmaskiner, strömförande diskbänkar och annat smått och gott som det känns som att vi klarar oss alldeles utmärkt utan :D
Ha det bäst! Och glöm inte att man ångrar bara det man aldrig gjorde!
Kram Allis
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar