Vad är väl en bal på slottet.... Lr det sket sig!!

God kväll i stugorna!

Det blir inte alltid som man tänkt sig..

Efter att ha stressat iväg till Landvetter igår efter jobbet möttes vi av monitorer där "cancelled" lyste i rött för många av avgångarna... Man kan lugnt påstå att det var kö till flygbolagens diskar och efter ett par timmarns väntande i raden av andra resenärer kom vi fram till en superstressad kvinna som företrädde Air France med vilka vi skulle ta oss via Paris, Barcelona till Palma. Med uppgivet leende sa hon att det var helt omöjligt att komma iväg igår, att det kunde ta ett par dagar innan de lyckades stoppa in oss på de få uppbokade planen som ändå gick... och sen tittade hon chockad på oss och konstaterade att vi skulle åka tillbaka redan på tisdagen... "Omöjligt!!" utbrast hon på sin fina, franska brytning.

Herr Larsson sa att han måste!! iväg och efter mycket letande hittade hon en plats på en flight till Berlin och därifrån vidare till Palma idag på morgonen....

...som vi fick hugga på direkt, men jag hade redan fått "kalla fötter" eftersom vi då förstått att snökaoset över Europa var (och är) betydligt större än vi förstått av de svenska nyhetssidorna på nätet... och jag måste verkligen jobba på onsdag, att ringa då och säga att jag sitter fast i Paris, Barcelona funkar bara inte i dessa tider av julledigheter och kort om folk. Och "normala" människor sticker nog inte iväg på en tvådagarstripp till Mallis - bara så där.... :D

Men himla trevligt var det vid vårt julbak/pyssel i lördagskväll, hoppas mina kollegor får till en eller annan chokladdoppad marsipangris ikväll att fullborda julbordet med ;)) Inte illa va?! Ett frihandspepparkakshus á la Allis som hänger ihop - och ser ni gaveln?? En detalj som fick "vågen" av de killar som kom hem senare på kvällen :D

Så nu på eftermiddagen var Hr Larsson på plats i Palma och efter att ha kastat in packningen i hotellrummet,
hämtat ut nycklarna till den vinröda Mustangen som stod och väntade på oss!! shoppade han lite nya verktyg som de snodde av honom i en av säkerhetskontrollerna och fräste iväg till Bunyola för att jobba hela natten så att han, förhoppningsvis, hinner med det inbokade planet tillbaka till Sverige imorgon förmiddag... (visst måste avbitartång och stjärnskruvmejslar vara värsta terrorist/kapar/mordredskapen?!)

Så nu sitter undertecknad ensam - alldeles ensam - här hemma med mängder av tända ljus... konstigt på nåt vis, utan varken hundar, katt eller gubbe....eller ja, ensam är jag ju aldrig eftersom jag har Rasmus.. (lite kär kanske....;)) och tur var det väl, för Tottisen blev kvar på Blå Stjärnan i Borås ikväll dit jag körde honom idag efter att dottern larmat om att han var svullen och väldigt röd... det var en blödning som dom har dränerat och efter överläggning med den söta veterinären kom vi fram till att det var lika bra att han stannar så att de kan hålla kollpå hur det utvecklas, ge smärtstillande och jag är tacksam för det hade blivit en orolig natt annars med ideliga kontroller att han mår bra. Hon tillade också att jag inte behövde oroa mig alls: han hade snabbt blivit avdelningens kelgris bland de unga tjejer som jobbar som sjukvårdare och de smög till sig all tid de kunde för att mysa med honom och ge honom godis... Och jag kan bara konstatera att han är sig alldeles lik :D

Så kan det gå! - men det finns en mening med allt - nu som alltid!

Kvällskramar från en ensam Allis (som inte kom till Mallis)