Stort och smått - men viktigt!

Hej på er ni fina!

Det är bråda tider nu, här liksom det verkar vara hos de flesta i Blogglandia. Har jobbar två intensiva dagar och ska nu vara ledig lika många eftersom det blir arbete för hela slanten till helgen. Helt okej för mig dels då jag varit ledig de tre senare helgerna men även för att jag verkligen uppskattar att få ett par vardagar ledigt emellanåt ;))

Då kan jag få gjort lite som bara funkar dagtid och så är jag ju en person som har ett stort behov av att vara för mig själv med (o)jämna mellanrum, kanske mycket pga att det är intensivt socialt arbete som jag valt att jobba med. Fotona är från min lilla promenad genom stan till och från bussen och har hamnat i lite oordning med kvällen först och morgonen sen (och suddiga..) men,men så kan det bli och nu hinner jag inte göra om igen - bild uppladdningen har strulat hela morgonen för mig... (världsliga problem)

Fick mig ett par rejäla tankeställare då jag tassade runt hos er andra i natten då jag kom hem igår. Dels upptäckte jag att en bloggvän varit med om ett ruskigt möte med en älg i fredags och när jag såg bilderna på hennes bil nu efteråt så kan jag bara säga att hon och hennes son hade änglavakt som klarade sig utan fysiska skador men självklart är det ändå en omtumlande händelse som gör att man tänker lite extra på hur fort allt egentligen kan ta slut och följdtankarna handlar ju då automatiskt om vad som är viktigt och hur mycket det finns att vara tacksam över som man kanske inte alltid ser eller tar vara på.... Tänkvärt eller hur?

Och hos Agneta/Snäckskalsdalen hittade jag denna förfärliga berättelse om en helt vanlig tjej som så gärna ville ha barn med sin kärlek, fick det och nu lever i en mycket tragisk livssituation. Jag bara grät i natt, och ska inte ge mig in på att försöka berätta hennes historia - det gör hon bäst själv här....
Tror jag ska avsätta en liten stund varje dag till att tänka på det jag har att vara tacksam över i mitt liv!

I mitt förra inlägg kanske det verkade som att jag har en jättesläkt som träffas och umgås på gemensamma aktiviteter och middagar titt som tätt... Så är det inte! Iår var det jag och Hr Larsson, min dotter och son med respektive samt min bror, svägerska och brorsdotter. That's it ;)) Detta är min lilla släkt och familj som jag håller så kär. Min mor och far är tyvärr inte med oss längre och Hr Larsson (och jag) har på outgrundliga vägar tappat kontakten med hans två döttrar så de har förvunnit ur familjekretsen de också, trist nog.... Har ju en massa kusiner, mostrar och morbröder men de har jag inte umgåtts med sen barndomen och vi ses bara vid begravningar numera :(
Men som sagt, är tacksam för de jag har och ska bli ännu bättre på att ta hand om dem!

Idag ska jag iväg på senior-hälsokontroll men min bästaste vän - Tottisen - som nyss fyllde 10 år och som jag så gärna vill behålla, frisk och pigg så länge det går.... Och jag måste komma ihåg att köpa talgbollar till mitt morgonkaffesällskap utanför fönstret som har fått egen ljusslinga i syrenbuskarna ;))

Lova att ni är rädda om er där ute i livet och vardagen!

Kram Allis